Få det bedre med deg selv med relasjonspodden. Hei, jeg heter Marianne, og jeg digger relasjonspodden. For den føler jeg at jeg er en del av en stor, varme, raus, inkluderende, herlig gjeng som tør å dele både sorg og glede her i livet. Og så lærer jeg så mye. Hør relasjonspodden. Gratis til å høre podcast.
Huden er helt fantastisk. Det er vårt største organ, og det er et veldig levende organ, som vi skal ta hand om precis på samme måte som alle andre organ vi har i kroppen. Hei dere! Velkommen til oss. Vi er Biohacking Girls, din podcast for optimal helse. Vi er to jenter bak rattet. Dette er Monica.
Dette er Alette. Vi er biohacking-kolleger og legger sammen våre erfaringer og kunnskap for å inspirere deg til å ta fatt på biohacking for å optimalisere helsen din. Vi følger med og setter forstørrelsesglas på trender og sisteforskning og snakker med verdens toppeksperter innen trening, lifecoaching, helse og biohacking.
Er du klar for å starte med konkrete hacks, lytte til din egen kropp og ta fatt på din helsemessige reise sammen med oss? Vi ønsker naturlig tilnærming til helsen vår, og med snakke til både menn og kvinner. Du kan gjerne gi tilbakemeldinger til oss under podcasten her, og slå gjerne til med en god stjerne. Du finner oss også på Instagram og Facebook. Er du klar? Velkommen!
I dag skal vi snakke om noe som vi synes er kjempegøy, begge to, og særlig jeg. Jeg synes at dette med hud er utrolig gøy og spennende, og har alltid interessert meg for det. Jeg hadde kviser som ung tenåring, og en mor som sendte meg til hudpleie. Det var fri flyt av dyreprodukter. Det skal dere få høre litt om i dag, hvor dumt det kanskje var for hudhelsen. Så gikk det ikke så lang tid før jeg skjønte sammenhengen mellom det man putter i munnen,
Og hvordan min hud reagerte på det. Det var lett å se at mye sukker og lettprodukter ga meg kviser. Så i det jeg sluttet å spise sukker, sluttet jeg også å få kviser. Jeg hadde jo blitt litt eldre også, det kan ha hatt noe med det. Hvordan har din hudreise vært, Monika?
Helt klart at det har sammenhenger med det med spise og hvordan vi føler oss, men også hvordan huden har det. Du vet hvis du har vært ute på byen, eller jeg husker i alle fall senere kvelder, så blir du litt opplåst i ansiktet, og kroppen reagerer jo med å reparere skader som har skjedd. Nå var jeg litt heldig da. Jeg tenkte aldri på huden min i ungdomsårene.
Jeg viste ikke en tanke. Jeg tenkte ikke på at jeg skulle ha en krem. Ingenting. Helt fram til i begynnelsen av 20-årene, da jeg brukte P-piller, eller mini-piller, og fikk litt pigmentering i ansiktet. Da fikk jeg panikk, og intuitivt bare sluttet med en gang, og har aldri ventet tilbake og brukt hormoner.
På den måten. Pigmentplekkene gikk bort, men det tog faktisk et år eller to. Jeg måtte passe godt på. Det er også grunnen til at jeg har brukt mye solkrem i ansiktet. Jeg var redd for å få tilbake pigmenteringen. Derfor har jeg ikke så mye solskader, takk og lov. Men i dag, som voksen, har jeg blitt mer interessert i hud,- og særlig den biohacking-reisen vår. Det er et stort organ. Det er viktig å tenke på at det er levende skall på huden vår-
Absorbere kjemikalier og alt det toksiske rundt oss, og ikke minst det vi smerer på kroppen. Ja, som du sier, huden er vårt største organ, og vi har faktisk hud på hele kroppen, på hele utsiden, og det er lett å glemme det. Vi ser ansiktet vårt ganske mye og tenker kanskje på det og hva vi skal putte på, og ikke så mye på hva vi skal putte i oss for å styrke denne huden vår.
Jeg liker så godt dette bildet når noen tar på deg, og så får du gåsehud av den der deilige berøringen, eller sånn litt sval vind som gjør at hårene reiser seg på kroppen. Det er utrolig fascinerende.
Vi gleder oss til en samtale i dag med Johanna Gilbro. Hun er skin scientist, altså en hudforsker. Hun er forfatter av bøkene Hudbibelen og Scandinavian Skincare Bible. Hun er også co-founder av Skinol og har podkasten Huddoktoren.
Hun er apoteker, utdannelse fra Uppsala og med doktorgrad i eksperimentell og klinisk dermatologi. Dette er en dame som kan sine saker. Hun har de siste ti årene blitt en stemme som siteres hele tiden når det kommer til hud- og kosmetisk forskning. Velkommen kjære lystere til Biohack'n Girls podcast.
Kjære Johanna, så hyggelig å se deg her gjennom skjermen. Endelig skulle jeg få lov til å snakke om noe av vårt favoritttema, som er dette med hud. Men først og fremst, fortell litt om din bakgrunn. Hvor kommer din interesse for hud og disse tingene fra? Først og fremst, takk så mye for innbjudet til det podd. Jette kul å være med. Jeg har følt dere på Instagram.
Jettekul å prate med dere. Mitt interesse for huden startet egentlig når jeg var tre år. Da fikk jeg hudsjukdom med viteligo, som innebærer at man får hvite flekker på huden. Mina fikk en stor flekk på magen. Dette var faktisk i samband med, man vet ikke riktig om det var på grunn av eventet,
Jeg fikk min flekk på magen direkte etter at jeg magpumpades på grunn av at jeg var i treggården og åt en flugsvamp. Så det der er jo veldig interessant. Hurevida det var så at jeg fikk viteligo på grunn av at man faktisk døde tarmflora med den her magpumpningen, det låter jeg være osagt. Men i alle fall der startet min viteligo. Og når jeg var ung og barn så elsket jeg
Mine hvite flekker sprede seg, så jeg fikk på armbågene, knæene og på mange steder på kroppen. Men jeg kjente meg unik som en dalmatinehund. Og mine foreldre var helt fantastiske med det her.
Det kändes aldrig som att det var något problem eller någonting som var någonting som skulle botas eller tas bort och så vidare. Men däremot när jag kom in i tonåren var kanske 16 17 då börjar få mycket fläckar i ansiktet och då då tyckte jag att det börjar bli väldigt jobbigt. Jag kände att jag ville sminka över det där och jag var inte alls en
intresserad av smink och hudvård. Jag ville mest vara i stallet men det där började verkligen påverka mig psykiskt och som för alla tror jag i tonåren så är det inte lika. Då vill man vara som alla andra. Man vill inte vara udda eller sticka ut.
Så det var egentligen då jag började redan läsa på Pub med artiklar om vitelig och hud och så vidare. Och sen ledde det till att jag först började plugga i Uppsala till apotekar när jag var färdig med det.
så kontaktade de grupperna i världen som höll på med Vitteligo. Det fanns då en grupp, det här var ju på 2000 tror jag, 2002 kanske, kontaktade de grupperna i världen och det fanns en i Tyskland, en i Japan, en i USA, en i England och till slut kom jag i alla fall till den här profetton som forskare på Vitteligo i England och åkte dit och det blev faktiskt en doktorandtjänst på fem år.
Så jag forskade på min egen sjukdom, isolerade mig från min egen sjukdom och även behandlade vitiligo. Gärna förtäll lite mer om vitiligo. Vad tror man det kommer av? Finns det behandling? Förtäll gärna lite mer om det.
Man tror att det är en eller det är väl egentligen vd taget i en autoimmun sjukdom precis som andra sjukdomar som till exempel diabetes, schematism, psoriasis och så vidare. Det är många sjukdomar som har en autoimmun origin och det
Det har även vitiligo på det sättet att man märker att man har antikroppar mot till exempel melanocyt men även antikroppar mot andra proteiner i kroppen så ofta har man en sköldkörtel problematik alltså att man har antikroppar mot sköldkörteln också och man har använt tidigare innan jag åkte till England och innan jag började min doktorandtjänst så hade jag ju testat allting egentligen som fanns både
UVB terapi har man ju använt under lång tid så att man står framför ett solarium med UVB ljus. Jag hade provat cortison olika former av starka cortison krämer.
Jag hade provat till och med en ny metod som man utvecklade i Uppsala med transplantation. Man transplanterade celler från bakdel till de angripna områdena. Men ingenting som jag hade testat fungerade egentligen. Det kan fungera i vissa patienter just med kortisonbehandling, att man behandlar inflammationen och immuniteten.
I många fall så ger det ingen effekt. Vad vi forskade på var att man såg att vi har också mycket mer oxidativ stress. Väteperoxid är ju någonting som man bleker håret med. Det såg man att patienter med vitiligo har mer. Alla har lite väteperoxid i huden. Det är helt naturligt. På ett sätt är det bra att ha lite oxidativ stress. Det påverkar olika enzym.
Att börja ta hand om fria radikaler. Man behöver lite oxidativ stress. Man ska inte utreda all oxidativ stress. Men i vitiligo patienter så har man nästan hundra gånger mer väteperoxid som förstör pigmentcellen. Vad vi gjorde då var att vi utvecklade en antioxidantisk kräm som
bryter ner och då kunde vi se väldigt fina resultat på viteligo. Så nu har ju professor Karin som jag jobbade med. Hon har behandlat över 10 000 patienter i dag och man ska säga att vi tog också patienter. Vad vi såg var att krämen fungerade.
endast som enskild behandling men det gav mycket bättre resultat om man gjorde en så kallad klimat och terapi. Det innebär att man åker tre veckor till döda havet och så badar man varje dag 15 minuter på morgonen 15 minuter på kvällen och utsätts för solljus i samband med den här krämen. Då gav det väldigt fina resultat så vi hade ju.
Jeg åkte senest 2019 ned til Jordanien med pasienter fra
Alle deler av verden, fremst amerikaner, tysker, men også et par svenskere og norskere, gjorde denne behandlingen. Siden jeg var i USA, i Miami, var det veldig mye reklamekommercials, hvor man annonserte piller og behandling som skulle hjelpe. Dette er jo selvfølgelig Big Pharma. Virker dette, eller virker det ikke?
Det finnes et nytt lækemedel som kommer egentlig fra USA nå. Jeg vet ikke om det var det som ... Opsilura heter det lækemedlet. Absolutt. Det har man vist at ... Absolutt, det finnes en klinisk studie der man viser resultat.
Når jeg prater med kolleger, jeg har til dempel en tysk kollega som er hudlækare i München. I Tyskland er det godkjent fra forsikringskassan om man får det på høykostnadsskydd. Det er det tyværr ikke i Sverige. Jeg vet ikke hvordan det er i Norge. Det er trolig samme som i Sverige at man ikke får det på høykostnadsskyddet.
Poenget er vel mer at vi som biohackere ønsker å finne andre strategier for å bli kvitt lidelsene eller symptomene. Men det er veldig fristende å gå inn i den big pharma hvis ting virker, at det har effekt.
Min erfarenhet er at det gir ungefær samme effekt som kortisone eller protopic, altså andre immunosuppressive lekemedel.
Ok, så spennende. Det er jo fint å ha en egen passion, lidenskap, noe man har lyst til å løse når man utbilder seg og skal drive med business i dette livet. Du har jo skrevet en fantastisk interessant bok som heter Hood Pibelen.
Dette er vel mye å ta fart på. Kan du forklare noen basic begreper? Vi må jo begynne å forstå litt her. For eksempel dette med barrierefunksjonen. Begynn på start. Boken er oppdelet i fire deler. Først er det en del om huden. Huden består av tre lager. Først er det det som du nevnte. Vi prater om hudbarrieren. Det er egentlig det øverste hudlagret.
Epidermis er egentlig en hudbergæren. Da går vi ned til dermis, der vi har elastin og kollagen som påverkes når vi åldres. Vi har mye mer kollagen og elastin når vi er barn eller unge. Da går vi ned til hypodermis, der vi har fettvævnad og underhudsfett.
Denne barrieren er veldig viktig for oss. Om vi sliper bort de øverste hudcellene som vi gjør med syreprodukter,- eller om vi anvender for mye hudvård som gjør at denne barrieren tunnes ut. For det skal man si at om man anvender ingredienser som skal gi et økat glow,-
Da er det ofte syre, og syre har som prinsipp at det tunner ut, slipper bort de øverste døde hudceller. Da fortunner man hudbergeren, man forsvager den, og man gjør så at
Tyvær så at andre emnen kommer inn lettere. Både solen kan trenge inn lettere og skape hyperpigmentering og pigmentflekker. Men det er også lettere for andre emnen som kan irritere huden å trenge inn.
Så just denne bergæren er jetteviktig å ta hand om. Første delen av boken handler mye om hudsykdommer. Hva kommer de ifrån? Hvilke er våre vanligste hudsykdommer? Akne er den vanligste orsaken til at man faktisk oppsøker en vårdsentral. Det er så utrolig vanlig.
Eksem kommer no på andre plass, og så har vi andre hudsykdommer som psoriasis, grusasie osv. Den første delen handler mest om huden og hudsykdommer, og den andre delen handler om hudvård.
Hva inneholder hudvård egentlig? Hva behøver huden? Behøver huden ens hudvård? Og hvilke ingredienser skal man lete etter? Det er egentlig den andre delen på boken. Kan ikke vi snakke litt om disse forskjellige hudtilstandene? Enten har du tørr hud, eller du har sensitiv hud, eller du har fet hud, eller normal hud. Hva betyr dette egentlig, og hvordan vet man det?
Det är en jättebra fråga. Den normala huden egentligen är en hud som är återfuktad. Den kan absolut på vinterhalvåret bli torrare. Det blir man i Skandinavien, speciellt här i Sverige och Norge. Man går in i ett varmt klimat och så går man ut och så är det kallt.
Processen drar ut vattnet ur huden så då blir den normala huden torr. Det är helt normalt. De allra flesta, speciellt kvinnor som har lite tunnare hud, behöver någon typ av mjukgörande kräm på vinter, höst och halvåret. Det är helt normalt att bli lite torr i huden.
Men sedan har vi det som du nämnde känslig hud och det här är intressant för att 70 procent av alla europeiska kvinnor idag själv rapporterar att man har känslig hud och vad är då en känslig hud? Jo, det är en hud som känns. Den kan svida, den kan stinga, den kan bränna, den kan respondera på vad du applicerar på huden och det här är egentligen ett
Ett onormalt skeende om man tänker på sin armhud eller benhud. Då känner du aldrig riktigt av den huden de allra flesta om man inte har en hud sjukdom som extrem. Men de allra flesta av oss känner inte av sin andra hud förutom ansiktshuden i väldigt många fall. De har 70 procent av kvinnor och det tror jag kan ha
att göra med att man använder fel typ av hudvård och behandlar huden helt på fel sätt. Ja, som du snackar med detta med sådana syror och sådant, det vill ju väl då efter vart göra att man får en väldigt sensitiv hud. Ja, så är det ju. För då tunnar det ut barriären som sagt. Men vad med retinol? Det har ju varit väldigt mycket diskussion på att man ska förbjuda retinol och bara begränsa det till 0,3 procent.
Är detta något du försvarar bruken av? Ja, retinol är ju egentligen, det här med retinol är en jätteintressant diskussion.
Retinol kommer från på 60-talet. Då började man använda vitamina A-syra. Det är vitamina A-syra helt enkelt. Då började man använda det för Acne. Både tabletter, det är det man har kallat Ruacutan tidigare. Men även topikalt i krämform.
Man såg jättefina effekter på Acnem av den här vitamin A-syran. Det var ett läkemedel. Sen rapporterade Acnem-patienterna en bieffekt. Bieffekten var att de tyckte att rynkorna blev mycket mindre. De upplevde verkligen att rynkorna inte försvann, men de blev absolut mindre.
Det var ju då kosmetikbolagen tyckte att det här var väldigt intressant. Men i och med att det var registrerat som ett läkemedel, vitamin A-syra, så kunde man inte använda det i kosmetikvärlden. Då är det vitamin A som egentligen är förstadiet till vitamin A-syra. Det är lite mindre aktivt, men det har absolut samma liknande effekt. Det är ju, om man ska säga, som...
Att det förebygger rynkor och att det har anti-aging effekt då är det en av de enda substanserna som faktiskt har vetenskapligt stöd. Så är man intresserad av det då fungerar det faktiskt rektinol.
Min bild av retinol är att man inte behöver vara så rädd för det. Retinol är ju någonting som vi har helt naturligt i vår hud. Retinol är ju någonting vi äter och det kommer ut i huden. Vi har retinol i vår hud och vi har till och med receptorer som responderar för retinol. Retinol är någonting som egentligen är mycket mer naturligt för vår hud än att stå på olivolja på vår hud till exempel.
Men däremot ska man absolut vara noga med koncentrationerna. Jag skulle säga att 0,3 är en väldigt hög koncentration som är maxgränsen. Normalt sett så använder man bara, jag skulle säga att 0,1 procent är absolut tillräckligt när det gäller retikol. Nett också då att bruka 1 procent på huden varje dag, det ödlägger huden, menar du då? Ja, det är inte bra att gå för 1 procent, men det är nästan
Det är det som är det här med green washing kan vi komma in på sedan. Men det är också det här med. Det är väldigt svårt för en konsument att förstå för att ibland så sätter man kanske en procent retinol eller att företaget skriver ut det. Men det är inte retinol utan det är kanske ett derivat av retinol som är mycket mindre aktivt och så vidare. Men det vet ju inte konsumenten.
Så jag kan säga att det finns inget företag som ens kan använda 1 procent retinol. Det gör man inte för det.
Det ger sidoeffekter. Vad sker med hudens mikrobiom när man brukar retinol? Det är en jättebra fråga. Det finns inga studier på det faktiskt. Så det vet vi inte riktigt. Men troligen så tror jag inte det påverkar mikrobiomen så mycket i och med att det är någonting som finns där naturligt. Så vi har ju mer retinol i vår hud när vi är unga än när vi blir äldre.
Men det är också väldigt många nu som sliter med hudlidelser. Det är kanske bara i min värld, men jag följer att det är mer och mer folk som har eczem och rosasia och alla dessa olika lidelser. Är det mer av det nu eller är det bara att jag tillfälligt upplever det? Och är det något vi kan göra i förhållande till hudpleje för att lindra dessa tillstånd?
När det gäller eczem tror jag inte att det ökar egentligen. Det är väldigt vanligt i de skandinaviska länderna att ha vatten under lång tid. Bland barn är eczem väldigt vanligt. Sen kan det växa bort. Då blir det eczem och sen kan det växa bort när man blir äldre. Men där har vi 15-30% av alla barn har eczem. Så det är extremt vanligt. Men jag tror inte att det ökar.
Och det finns inga studier på det här tyvärr men med min erfarenhet och när jag pratar med till exempel läkare.
så är de personliga erfarenheterna, till exempel periodoral dermatit, ökar. Och det tror jag är kopplat till... Det har ju också kallats innan. I folkmun har det kallats flygvärdiner sjukan. Det innebär att man får små pliter runt mun och näsa. Och det är ofta ganska svårt att bli av med.
Och det här är ju kopplat till fel användning av hudvård och smink. Så det är min erfarenhet av att det ökar och jag tror att det handlar väldigt mycket om hur vi behandlar huden. Och så tänker jag på detta med, i alla fall min erfarenhet med de här sakerna är ju att solljus, och bor du i sydliga Österreich så blir du ju bättre. Så kan det ha något med det att vi bor i mörker och att vi inte får rätt och slett något solljus på huden.
I loppet av livet kan det vara en grund. Verkligen verkligen så att solljus används ju över ljus till exempel används ju för många hudsjukdomar inklusive exemen men även cirrhiasis och så vidare så att solljus i de allra flesta fall kan ju vara lite trixigt. Vissa blir bättre av solljus vissa blir sämre solljus men men i de allra flesta hudsjukdomar och även andra sjukdomar ska vi säga.
så är ju faktiskt solen någonting som verkligen påverkar på ett positivt sätt. Sedan behöver man inte mycket sol. Men det är ju det som är problemet att vi har ingen sol i Norge och Sverige under en del av året.
Eller att man får tjock sol och plötsligt så blir det sol. Och så har vi varit inne i grotten i för lång tid. Johanna, vad är din solregel? Hur mycket sol kan man ha varje dag utan solskydd? Vi hade en intressant diskussion.
Jag har en podd med en hudläkare i Sverige som heter Huvuddoktorerna och vi hade precis en intressant gäst Pelle Lindqvist som är överläkare och forskare på Södersjukhuset i Stockholm. Han har gjort mycket forskning på. Han jobbar egentligen inom gynekologi men han har gjort mycket studier på hur solen påverkar
andra hälsoparametrar om man får blodproppar till exempel diabetes och så vidare. I hans studier och även andra forskare ser ju att solen har man solat lite eller är man i områden där det finns sol i Medelhavet. Då har man mindre risk för att få diabetes till exempel och man har mindre risk att få blodpropp och så vidare.
Så solen är absolut viktig men däremot så behövs det väldigt lite sol. Min regel är att jag använder alltid 30 eller 50 solskydd i ansiktet. Är jag ute en hel dag till exempel då har jag 50. Åker jag bara som jag cyklar en halvtimme till jobbet och så är jag för det mesta inomhus på jobbet nu.
Och sen cyklar hem på eftermiddagen kväll. Då har jag 30. Så jag anpassar liksom min solskydd faktor till vad jag gör. Och sen så kan jag absolut exponera en huvud som är ganska mycket pigment. Och det är också intressant. Hården har ju varit totalt innan har ju varit oanpassade till din hudfärg. Men där är det faktiskt så att att har du
Har du mörka hudfärger behöver du mer sol för då är det också svårare för dig att- producera tillräckligt med D-vitamin. Så det är inte så där att- mörka hudtyper också måste använda solskydd och det här att man- ska använda solskydd varje år hela året. Det ställer jag mig absolut- motsatt till och jag menar som-
hudvårdsföretag. Men då hade det varit bättre för oss att rekommendera solskydd varje dag och året runt. Vi säljer väldigt mycket solskydd men det gör vi inte för jag tror inte att det är helt enkelt inte bra. Vi behöver den lilla den lilla lilla ljus som vi får på vinteralvoret i Norge. Det behöver vi verkligen.
Det var väldigt nyanserat och väldigt bra förklart. Det har gått lite långt detta här med att använda solkräm 24x7. Vi kan ta det lite, men vi måste bygga oss upp i förhållande till vår Fats Pitch Patrick-skala och hudtyp som vi har. Vi vill inte bli solbränta. Det var väldigt goda tips, Johanna. Låt oss gå in på det här med aldring av hud.
Ingen. Vad är det för. Inflammering. Det är egentligen att man ser det ser man egentligen i alla organ att vi får ju mer inflammation när vi åldras. Det handlar om någonting. Ett annat ord som jag kommer introducera nu är senescens. Senescens handlar om att.
När vi åldrar går cellerna in i ett senescent stadium. Det innebär att cellerna blir lite trötta och de delas inte.
Och de här cellerna frisläpper inflamatoriska substanser och så påverkar de andra celler runt om. Så det är egentligen det det handlar om. Vi har lite mer inflammation på grund av att cellerna på ett helt naturligt sätt går in i ett stadie där det inte delar sig. Och det är ju samma sak egentligen med gråa hår. Får man ett grått hår till exempel så får man ju snabbt
Många fler runt om det området och det är exakt den principen att det frisätter inflammatoriska substanser som tyvärr påverkar omringande hårsäckar. Så det kan vi ju det finns ju.
ämnen i vad vi äter som kan påverka det här som kan påverka den här senesenta processen och det är jag rörde upp det i boken men det är bland annat. Mycket ämnen som finns i frukt och grönt men man har ju tittat speciellt på någonting som inte finns i tid som finns i äpple jordgubbar vinruver allicin som finns i vitlök.
Naryngin som finns i apelsin och apelsinskal. Och i mycket krydde finns de här ämnena. Det finns ju nu mer kostnadsskott också med de här ämnena som man sett påverkar den här senescentra processen.
Vi bryter in här nu för att förtälla er om ett nytt samarbete vi är så glada för att äntligen dela. Vi har blivit stolta ambassadörer av The Solution från Oslo Skin Lab. Vi gillar den trenden med att ta vare på huden från insidan. Det känns så riktigt att stötta huden med riktigt mat och goda supplementer.
är det något vi som biohackare har hållit på med i många år, så är det att supplera med kollagenpulver. Samarbetet kunde inte passat oss bättre. The Solution är ett beauty-kollagen som kan visa i studier på att det här pulveret hjälper på. Bara hör här. Mindre rynkedybde, glattare huden med färre linjer, mer elastitet och spänst i huden och mindre grad av celluliter.
Åh la la, nu har vi ju brukt det till en stund och fått snacket med forskaren bak det och vi är rimligt spänt på resultatet. För de utgångspunkter vårt var strålande bra och det hoppas vi på eftersom vi är biohackare. Vi har tagit en hudanalys i förkant men vi måste nog vänta lite på nästa hudanalys för att se vad som har skett med huden vår. Kollagen är en komponent i hudens bindeväv och viktig för att huden ska hålla sig glatt och spännstig.
Men från alldeles sluten av 20-åringarna så synker dessa nivåer av kollagen i huden vår och detta vill man ju gärna hacka. Ja, för det som ofta glömmas i debatten om kollagen är hur kollagene är främställt och längden på peptiderna. Ett vilken som helst kollagen vill inte hjälpa. Det hjälper inte att spisa proteinrik mat, även om det innehåller mycket kollagen. Protein i kosten förer inte till glattare hud.
Effekten på hud är vetenskapligt studerad och effektiviteten är kun blivit påvist i studier där man har testat hydrolyserad kollagen. Alltså kollagen som är brutt ned till en helt bestämd peptidlängde. Hydrolysering ser därför ut att vara nödvändig för att få effekt på hudens glatthet. Därför var det avgörande för oss att finna ett kollagentillskudd som tillfredsstiller dessa kriterier och som har genomgått grundiga tester. Solution från Oslo Skin Lab uppfyller alla dessa standarder.
Kollagenpeptiden i Dessolution är specialdesignat för att lignande hudens eget kollagen. Pulver har neutral smak och det är ingen tillsättningsstoff för eller registrerade biverkningar. Och för ett enkelt produkt att ta. Sådant ska det göras. En påse om dagen som du kan blanda i vad du vill. Vår favorit är att hälla det i morgonkaffen. En påse är en fix färdig dagstose på 2,5 gram och detta är samma mängd som har blivit brukt i alla studierna.
Og ikke bare det, men den er super lett å åpne. Er du nysgjerrig og har lyst til å prøve dette, så har vi et megatilbud til deg med rabattkoden biohacking60. Da får du 60% avslag på den første manden og 30% etter det. Så gå inn på osloskinlab.no.
Vi ser veldig godt på ultraprosessert mat og vegetabiliske oljer at det bidrar til å øke betennelsen og aldringsprosessen. Hvor stor del har kostholdet å si i forhold til hudhelse? Ja, det er et veldig interessant diskusjonsemne.
Jeg skrev en del av boken om kosten, og da jobbet jeg med en dietist, Karin Magnusson. Vi gikk gjennom alle studier vi gjorde på kost og hud. Det er ikke så mye, tyvær. Min erfarenhet er at hudlækere kan aldri rekommendere kost. Det er bare lækemedel, for det finnes så lite studier.
at det har i ryggen. Men jeg tror jo personlig at kostnader spiller veldig stor rolle. Problemet er at for visse funker det, og for visse funker det ikke. Men man får nesten prove seg frem. Men til eksempel har man akne, da har man visat, da finnes det studier, at tar man bort mye snabbe kohlydrater, tar bort mjølkprodukter til eksempel, da har man bedre
En bedre behandlingseffekt. Så der er det det. Men absolut, all vår helse må jo bra av å ete mye frukt og grønt. Kanskje plukke bort alt som er onødig. Det gjelder hudvården også.
Kålerøte, sokker og hele e-strategi som står bakom. Det er nesten som om man ikke trenger studier på det. Det er mer kommonsens. Hvis huden er et like viktig organ som de andre organene i kroppen- og responderer på mikrobiom og alt i vårt toksiske miljø,- så må det i hvert fall ha like stor effekt på hud som på andre organer. Ja, verklig.
Jeg kan jo se det veldig godt selv. Om jeg spiser feil, så kommer det en krise. Så det er ikke så vanskelig. Men det er jo ikke alle som har det sånn. Men for meg er det en veldig tydelig one-on-one experiment. Ja, og det gjør det jo for veldig mange. Vi har jo hatt flere på podcastene som har snakket om dette med vegetabilske oljer og det å bli solbrent. Jo høyere inntak av disse inflammasjonsøkende oljene, jo lettere det å bli solbrent.
Har du erfaring på det? Det er veldig interessant at du sier det. Jeg har faktisk ingen ny erfarenhet av det. Men med ren teoretisk sett skulle det absolutt kunne være så. Hva med å bruke type rapsolje eller andre vegetabilske oljer i selve kremen og produktene? Har det samme effekt som det har når du spiser oljene? Ja, både.
Omega-6 er en veldig instabil olje, og det skal man egentlig ikke. De som marknadsfører seg selv som naturlige og økologiske produkter,- der marknadsfører man til og med at man har naturlige oljer- med høy andel av de her oljene. Omega-6 til eksempel, og omega-3.
Men det skulle jeg ikke rekommendere hudvård, for de er så instabile. Når de blir snede i hudvården og på huden, kan det orsake irritasjon og andre problematiker.
Men det vi må snakke om, er hudens mikrobiome. For dette er jo veldig nytt, i min verden, at det er så viktig. Det vet jeg at du kan veldig mye om, så dette må vi snakke om. Hvordan jobber dette med hud og tarm sammen? Ja, så er det jo virkelig. Man prater jo om hjerne.
Skin, brain, gutt axis er et veldig vedertaget begrepp nå. At tarma står i kontakt med huden og hvordan vi mår, vår psykiske helse og så videre. Det er helt kartlagt nå, egentlig. Mitt interesse børjede egentlig med at jeg håket 2014 eller 2015, kanskje.
så råkede jeg å komme på en konferans i Paris som var bare spesialisert på tarmmikrobiomet. Og da viset man forskningsstudier som hadde å gjøre med at man kunne modellere tarmfloren og få effekt på huden. Til eksempel på eksem har man forsket veldig mye på. Og om man eter visse probiotiske bakterier, men det kan også være at man eter yoghurt, så kan man få den effekten.
Det var der det startet. Jeg hadde ingen koll på bakterier overhovedet innen denne konferansen. Og hva det betydde for oss. For meg var det som en helt ny verd åpnet seg. Fra 2016 ble jeg mer og mer interessert. Senere kom det så mye mer studier om hudens mikrobiom.
Absolutt. Termens mikrobiom påverker definitivt huden. Da kan man se at hvis man eter visse typer av mjølksødbakterier, så kan man påverke eksem, akne eller rosasia. Det finnes en studie der man har sittet på hudmikrobiomet på kvinner i Tanzania, som har gjennomført hudmikrobiomet
hos kvinnor i USA och där ser man ju att mikrobiomet är väldigt olika och att kvinnorna i Tanzania har ju betydligt mycket mindre hudsjukdomar som exempel jämfört med de amerikanska kvinnorna. Det här leder oss till hela hygien hypoteten. Ja på 1920 talet när penicillin när man upp
När penicillinet kom och antibiotikan kom, det räddade ju jättemycket liv såklart från allvarliga infektioner och det räddade också liv när vi började bli mer hygieniska på sjukhus när läkare och sjuksköterskor började tvätta händerna och använda handskar och så vidare vid operationer. Det är jättebra, men den här hygienstressen, den har ju enligt min mening gått överstyr.
och just att vi tvättar oss alldeles för mycket. Våra bakterier både i tarmen och på huden är väldigt viktiga för oss och styr en mängd olika processer som återfuktning till exempel. Det finns bakterier på huden som producerar fuktbindare som gör att vi blir mjuka och har mycket fukt i huden. Vår rekommendation
som från huvudvård, från skinn och ung, det är att tvätta dig så lite som möjligt och max en gång på kvällen. Tvätta dig inte på morgonen. Vad är det som påverkar mikrobioma vårt? Där ser man ju att det påverkar ju definitivt hur vi lever. Det finns till exempel studier på djur som visar att
Anledningen till att djur rullar sig i jorden är för att de får en bakterie på sig. En jordbakterie som är jätteviktig för att hålla deras päls glansig och hälsosam. Man tror att vi också hade den bakterien på oss när vi levde mer i kontakt med djur och natur. Hur vi lever påverkar verkligen mikrobiomet och där ser vi också-
Liksom väldigt stor skillnad på. Man har gjort studier på i Kina till exempel de som lever i en storstad jämfört med de som lever på landet. Det påverkar definitivt hur vi bor.
Och även vad vi applicerar på huden. Så det finns ju studier som visar att till exempel konserveringsmedel stör bakterierna på vår hud. Så vad ska man absolut undgå då? Ja då är det för mycket tvätt, övertvättande. Och där ser man till exempel att de som tvättar sig mycket de har mer risk för att få rosasia till exempel. Så att övertvätt är definitivt någonting man ska undvika. Sen är det ju ingredienser i hudvård som
Till exempel konserveringsmedel. Glykoler som används väldigt frekvent numera i hudvård. Det är också bakteriedödande. Allt som är bakteriedödande ska man undvika i hudvård. Ett spörsmål till i förhållande till mikrobioma. Du snackade om att det är några bakterier som är väldigt bra för huden. Kanske du snackar om de som kort bara förtäller oss vilka bakterier vi tränger mer av för att få den vackra huden.
Ja och tyvärr så är det så här idag så finns det. Man har sett att vissa bakterier till exempel rossiomonas verkar vara bra att ha på huden. En bakterie som man trodde var väldigt dålig var ju C-acnes. Man trodde att det bara fanns i personer som har acnes. Nu ser man att alla har jättemycket av det här. S-epidermidis är en annan bakterie som verkar vara väldigt bra för oss.
Men problemet är att idag finns det ingen hudvård egentligen som använder de här bakterierna som är unika för vår hud. Däremot har man sett jättefina effekter av att man tillsätter mjölksyra bakterier. Vi har till exempel en produkt med mjölksyra bakterier från bröstmjölk där vi ser jättefina effekter men den bakterien är inte heller någonting som
bor och lever på vår hud helt naturligt utan vi ser att den överlever 24 timmar och har fina effekter men det är inte en bakterie som finns normalt i vår hud.
Men Johanna, nu har hela din rejse kulminerat i Skinome som vi har varit så hyggliga att samarbeta med. Vi måste få höra lite om den här färska hudplägen. Hur kom du upp med detta och vad som är så bra med det?
Det började egentligen när jag kom tillbaka till Sverige efter att ha bott i England.
Irland och Holland och sedan när det var dags att flytta tillbaka så tog jag faktiskt en anställning på ett hudvårdsbolag som forskare. Det var fantastiskt på många sätt. Det fanns ju oändliga resurser. Vi kunde verkligen studera väldigt mycket intressanta saker på cellnivå. Men det som slog mig väldigt tidigt var att de här
hudvårdsingredienser som man använder till exempel retinol, vitamin C och väldigt många andra. När vi beställde dem till vårt labb så kom de i fryspaket och så ställde man in dem i frysen eller kylen för annars förstördes de. Då började jag tänka snabbt, men vad händer egentligen med de här substanserna i hudvård när vi har det i humstemperatur?
Under väldigt lång tid. Hudvård håller ju normalt sett över tre år. Och visst var det så att de här substanserna förstördes ju i hustemperatur. Och också i hudvården. Det stod ganska klart för mig tidigt att konsumenten inte får den här koncentrationen som vi faktiskt tillsätter. Det har ju förstörts innan konsumenten får det. Mycket av det.
Det var där som tanken väcktes. Varför har ingen gjort färsk hudvård som ska förvaras kylt? Då håller vi de aktuella substanserna mer effektiva. Man får en effektiv hudvård. Det var det första. Sen kom det andra. Om vi gör färsk hudvård för att göra en effektiv hudvård som ska förvaras kylt-
förstör eller kan störa mikrobiomer. Vi får två starka benefis om vi gör så här. Men det tog väldigt många. Det tog många år innan jag sa upp mig och vågade göra det här för jag hade inget intresse av att starta ett företag och ge mig in i affärsvärlden. Men. Men till slut så.
Grodde det här på mig att jag kan ändå inte. Jag kan ändå inte arbeta kvar i den här världen när jag inte ens använder de här produkterna själv. Det var för det gjorde för ont i magen att fortsätta. Och då ledde det till att jag träffade människor som som kunde det som jag inte kunde. Det vill säga att starta bolag och. Och göra en affär av det.
Så det var egentligen det som var två saker som jag såg var ett jättestort problem i hudvårdsindustrin och att människor inte vet om man inte har kunskap om de betalar mycket pengar för det här men de har ingen kunskap om vad som faktiskt ger effekt och inte.
Johanna, det är intressant att höra på dig. Vi är väldigt fascinerade av biokemi. När du är på jobb, hur ser dagen ut? Har du brillar på? Är du scientist hela dagen? Forskar och står med en massa ingredienser och testar din egen hud? Hur ser det ut? Vi har ett labb. För att göra det här var vi tvungna att bygga ett labb. Först byggde vi det på Kungsholmen i Stockholm och nu har vi det på Södermalm.
Vi är ju där och utvecklar nya produkter och vi är ju aldrig nöjda, så vi förändrar ju också produkterna hela tiden. Nu är vi på, jag tror vi har femte versionen nu utav Ritchie-market, så vi förbättrar hela tiden våra produkter.
Sedan har vi ett gäng kemister. Många av dem kommer från Frankrike. Det är svårt att hitta den här expertisen i Skandinavien. Jag är inte så mycket inne och vevar med grutorna själv nu. Men det var jag jättemycket i tidigt skede. Men vi testar ju mycket. Sedan jobbar jag mer strategiskt och tittar på recept.
Vad ska vi använda för någonting? Hur ska vi utveckla hudvården? Och sen är det mycket forskningsstudier. Vi gör nu en stor studie med Karolinska institutet där vi tittar just på hudmikrobiomet. Och sen också att vi tittar mer på de bakterier som faktiskt är den frågan som ni ställde innan. Vilka bakterier är det som
som faktiskt är bra för vår hud och som bor och lever helt naturligt i vår hud. Det håller vi på att studera nu med Karolinska.
Vi kommer gärna över på en studiedag och blir med i laboratoriet. Ja, jättegärna. Ni är varmt välkomna. Det hade varit jättekul. Ja, det har vi skicklig lust till. Vidare till produkterna som är färsk hudpleje. Vad innebär detta? Mår de alltid stå i köleskapet? Du har ju inte ingredienser som konserverar. Hur länge håller de produkterna?
Alla produkter behöver inte vara i kylskåpet. Solskydd och rengöring kan stå i rumstemperatur. Vi har ju korta hållbarhet på våra produkter. Står de i kylskåpet så är det ett år från produktion.
När man har öppnat flaskan håller det 3-4 månader beroende på produkt. Man kan resa med produkten utanför kylskåpet 2-3 veckor. Det går bra. Många sätter in den i minibar när man åker iväg någonstans.
Så praktiskt så kan man bara stå upp och rensa för att den kan stå på badet och så mår du eventuellt gå till ett nytt rum som är kökande och applera på denna huden och det är ju bäst att göra på ren, nydraskig tid. Ja, exakt. Och sen finns det ju sådana här små kylar nu som man kan köpa till badrum och man absolut vill ha produkterna i badrum.
Men solkräm. Den är också väldigt fin och otroligt god att ha på sig men den tränger inte att stå i köleskapet. Nej precis. Den tol absolut värme. Sedan ska man använda det bara under en säsong så du ska inte använda det. Det ska du aldrig göra med någon någon solskydd att man börja använda det en säsong och sedan
har det stående hela året och sedan använder det igen utan det räcker bara då i tre månader. Så vad är speciellt med Skinnoms i en solserie? Där har vi jobbat jättelänge för att hitta verkligen de här de allra bästa filtrerna för det som är problemet idag med traditionellt solskydd som vi kallar det. Det är ju att det finns ämnen som
som har använts under väldigt lång tid. Man startade använda de här på 70 80 talet och då är det ämnen som dels lätt bryts ner i solen och kan orsaka fotoallergier och kontaktallergier. Men sedan är de också så små i molekyl storlek så de kan tränga in i huden och vidare ut i kroppen och man kan mäta de här ämnena till och med urin röstmjölk.
och de har visat sig ha hormonstörande effekt. Ungefär 30 procent av alla solskydd som är av alla som är godkända i dag så är 30 procent av dem faktiskt på den här listan av hormonstörande ingredienser och de används och är lagligt att använda i väldigt höga koncentrationer i hela EU och USA. Så vi har ju
Helt uteslutet den typen av filter och bara använder nya innovativa stora filter som inte kan som bara lägger sig på hudens yta och inte tränga in i huden och vidare ut i kroppen och sedan en kombination av de här filterna med fysikaliskt filter och zinkoxid och titanium dioxid.
Det är en kombination av organiska filter och fysikaliska filter. Det är så otroligt bra att ha på sig i förhållande till många andra solkräm som känns fett och äckliga. Min man tycker att solkrämen är helt okej att smöra sig in med. Det blir inte lag på hunden.
Vi har hört att du har pratat om barn och avancerad hudpläge. Jag har två njesor som inte är gamla. De kan allt om hud och de använder så många produkter. De sminkar sig och håller på. Vad är det för trend? Vad sker med huden när de börjar så tidigt?
Det är ju TikTok och Instagram där man faktiskt kommer i kontakt med barn. Det är det som är väldigt vanskligt. När vi var unga till exempel så kanske man jämför sig, det gör man ju även som vuxen, jämför sig med sin omgivning och det gör ju barn också. Jag jämförde mig ju säkert med tjejen i klassen med hårfärg och hud och allting. Men nu jämför man sig med
med personer, dels som är unga kvinnor kanske, så att du har en åttan eller tioåring som då följer en ung kvinna på TikTok som har en helt annan hud. För barn har ju en tunnare hud än vad en vuxen hud har. Och ett barn ska inte använda produkter som
Definitivt inte syror och de här produkterna för att det tunnar ut barnets hud ytterligare så är det ännu lättare för ämnen att tränga in i huden och irritera huden.
Barnhuden är egentligen det skulle vara en dröm att ha barnets hud. Den producerar en mängd olika ämnen och har en enorm produktion av fuktbindare. Det skadar ju bara att störa barnens hud och barnet behöver egentligen hudvård. Man behöver kanske mjukare kräm under vinterhalvåret.
Men då finns det ju krämer som är utvecklade för barn. Och det är ju den typen av produkter som barn ska använda. Så flott. Låt oss gå lite grann tillbaka till solkrämen. Den är ju lakat både för barn, vuxna och äldre, för alla. Det hade varit fint med en liten skolering. Vad tränger vi att veta när det gäller solkräm? Vad är för exempel förskälen på kemisk och fysisk filter? Kan du förklara det? Ja.
Fysiskt fysikaliskt filter det finns egentligen bara två stycken det är Zinkoxid och Titanium Dioxid. Det reflekterar solens strålar så det lägger sig bara på hudytan och så reflekterar det ljusstrålarna. Medan organiska filter absorberar solstrålarna. Ofta behöver man den här kombinationen för att komma upp i en hög solskyddsfaktor. Ska du ha 50 plus till exempel då behöver du-
egentligen båda men hade du bara gått för kemisk eller hade du bara gått för fysikaliska filter. Det som man också kallar mineral filtrar och Zink och Zink. Hade du bara haft dem för att få en stålhus som är 50 då hade det blivit helt vit i ansiktet. Det hade varit som att använda Zink pasta.
Det tror jag ingen hade använt. Därför för att få det mer lätthanterligt så behöver du kombinera de här två. Det är ju det här med kemiska. Det har varit väldigt mycket diskussion kring de här. Men jag tycker att kemiska filter kan man verkligen dela upp i två delar. Det ena är ju de här
Filterna som är kemiska som faktiskt har visat sig vara hormonstörande. De är väldigt små i molekylstorlek. De bryts ner i solen och så vidare. Men de nya kemiska organiska filterna, de har inte alls den typen av struktur. Det är helt andra typer av molekyler. Vad tränger vi att tänka på när man ska köpa en solkräm?
Då är det viktigt att man letar efter UVA symbolen. Det ska finnas en UVA symbol. Det är ofta en rund ring och så står det UVA. Då har man visat att produkten skyddar mot UVA och det är jätteviktigt för annars är det bara UVB-skydd. Man trodde länge att UVB var det enda som skadade huden.
Men så är det inte alls utan vi ger en väldigt stor effekt på. Fibroblasterna är man orolig för åldras till exempel då. Då ska man verkligen skydda sig mot. Så det är jätteviktigt och sedan ska man absolut tänka på att gå helt fritt.
Sen ska man tänka på att undvika de här filtrarna som är väldigt vanskliga. Det har vi en lista på på vår hemsida. Där finns det en lista där man kan titta på vilka filtrar som är de bästa filtrarna. Jag låter på en ting till. När du köper en solkräm som har faktor 50 eller faktor 30, betyder det att den beskyttar 50 %? Vad är egentligen sannheden bak dessa tal?
Ja det skyddar ju egentligen 98. En 50 faktor skyddar ju egentligen 98 procent av solstrålarna. Så så är det. Sedan skyddar det inte lika bra mot UVA även om UVA symbolen står där. Det är mot UVB det skyddar 98 procent. Sedan blir det lite mindre för en faktor 30 men
Det mesta stora skillnaden mellan 50 och 30 är egentligen skyddet.
Men det har också varit en del avslöjningar på solkrämar som inte håller det de lovar. Där står det att de beskyttar mer än det de egentligen gör. Och så är det en annan sak, typ oljefria sprayer. De trängs inte in i huden på samma sätt, eller de verkar inte så beskyttande heller. Är det något att tänka på där? Ja, absolut. Det är svårt för konsumenten att veta hur ärliga bolagen är. För vår SB50+, så har vi mätt
upp till 78 så att det skyddar på en faktor på 78 så det är ett väldigt bra skydd. Jag hoppas att företag är ärliga när de har gjort sådana UV-tester.
att det är väldigt många gamla formuleringar som finns ute på marknaden just för att det är väldigt dyrt att utveckla solskydd för de här UV-testerna som man gör är väldigt dyra. Så många företag använder gamla formuleringar som redan har testats men då är det de här gamla filterna också som man använder.
Detta har varit kämpintressant och så göy att lära lite mer om huden och hudpläge. Men nu är vi väldigt spänta till slut. Hur ser din dag ut när det kommer till hudpläge och vad gör du med din hud?
På morgonen. Om jag tänker på idag är det lite olika på säsong. Men idag har jag cyklade till jobbet ungefär vid 8 och det är en fantastisk dag idag. Då använder jag SPF 30 hela dagen. Vår solskydd kan man ha som dag kräm som man behöver ingenting annat. Det är det enda jag har nu i hudvårdsväg.
På kvällen tvättar jag mig med en rengöringskräm. Mineral Cleanser eller Five Point Cleanser använder jag. Sen använder jag Rich Emulsion som är vår kräm för normal hud. Sen använder jag
Just nu så använder jag vår probiotika, den här med bröstmjölksbakterier, som man blandar i. Man blandar i den fuktsträmmen helt enkelt. Ja, that's it. Icke nog mer än det, så enkelt.
Ja! Det var väldigt dejligt att slippa bruka så mycket tid och läsa på så många flaskor. Så det är helt fantastiskt. Tusen hjärtligt tack för att du kom till oss på podcasten Johanna. Det satt vi väldigt pris på och vi har som du vet läst boken. Tusen tack. Tusen tack för det här härliga samtalet. Likadant.
Vi bryter av lite för att tacka vår sponsor på episoden i maj, Skinome. Så benytta gärna vårt tillbud. Gå in på skinome.com och bruka rabattkoden BIOHACKINGURLS20 med storboksavar.
Jag tror att jag alltid har haft en dröm om att vara biokemiker och gå på labo. En sån liten scientist med museflätterna mina sedan jag var liten med brillar på. Och det tror jag faktiskt att den drömmen delade med mig av detta. Det är ju ett eller annat som har gjort att vi har gått in i den fördypningen i medicin och i vuxna åldrar bara liksom pröva att förstå mer och mer av alla mekanismer i kroppen.
Du Monika, jag såg detta rätt på när vi var på beautyutstillingen i Oslo. Så var det en stand där du kunde vara biokemiker. Du var ju rätt bort. Du skulle ha på dig både den där håregrejen, du skulle ha brillorna, du skulle ha fracket. Nej, nej, du sa att du inte behövde det. Jo, du behövde allt och jag dygde det. Det var så kul att se dig när du stod där bak alla dessa glas och skulle blanda till nägellack.
Nästa gång jag är i Stockholm ska jag dra in honom på lappen där. Jag hoppas att du blir med. Det är spännande. Hud är intressant. Hud är något man inte tänker automatiskt på. I dag har jag lärt mig så mycket om begrepp och förvirringar– –som vi också blir påverkade av i salks-pitchen runt omkring– –från många branscher som vill sälja oss produkter.
Så jag tycker det är väldigt uppklarande att prata med Johanna och få lite mer kunskap. Väldigt, och för min egen del så detta med enkelheten och det att göra det så kvickt som Johannas hudplöjerutin var, det är något jag bör ta till mig för jag har alltid varit mer, jag är bättre. Men nu ska jag ändra mig lite där också.
Det var en av de bästa beauty-häxorna jag gjort i mitt liv. Det var i 30-åringarna. Jag stressade upp till TV2 och fick en sån kanske en begynnande kandida. Jag rensade kroppen från kandida då. Huden min efter de sex veckorna var så klar och ögonen var så vita. Jag kände verkligen hur stor effekt maten har.
Så detta med mat och livsstil och stress och allt detta, det är eld i huden vår. Men jag är också helt enig med dig om detta. Det är alltså att finna en serie med produkter eller en enkel måde, en god rutine som inte krävs mycket av dig, som du faktiskt får till att genomföra. Det är det viktigaste när det gäller hudpleje för mig.
Och också mikrobiome, det måste vi ta med oss. Jag tror att vi ska ut nu och rulla lite på gräset för att få de goda bakterierna som vi behöver att ha på huden vår. Rätt och slett sticka händerna i jorden och folk bara inte förstår vad vi säger när vi ska ta händerna med i jorden. Det är bara ett uttryck, men det ska vi ut med. Vi ska ut på gräset nu och vi hoppas att du fick lite god lärdom och kunskap om hudens hälsa och att du får en fantastisk vecka vidare. Track it. Pack it.
Vi menar att ni måste prata med egen läge eller kosthållsvägledare om dieter och andra frågor relaterade till mediciner och supplementer. Information meddela kan inte användas för att diagnostisera, behandla, förbygga eller kurera någon sykdom eller tillstånd. Har du ett enkelt personföretag eller en liten bedrift? Då är du säkert leig av att höra mig prata om hur enkelt det är med kvitteringar och bilag i FIKen. Så vi ger oss här vid. För vi liker enkelt. FIKen. Superenkelt ränskap.